Frid en stund...

Ovissheten tar knäcken på mig, men som man bäddar får man ligga. Är det inte så?
Är rädd att jag har ett fattigare liv att ta tag i, men förr eller senare lär jag ta tag i det iaf...

Idag fick jag iaf frid i sinnet en stund, jag, maken och yngsta sonen var ute och körde häst över två timmar. Sååå skönt, goa hästen var helt slut när vi kom tillbaka till stallet. Men vi pressade henne aldrig, man måste vara lyhörd när man sysslar med hästar och andra djur.

Igår kollade jag in vad det skulle bli för väder idag, sol! så vi kollade med hästens ägare om vi fick låna henne. Och vi hade verkligen underbart väder!! Sån där hög klar och solig höstluft som är så härlig, som gör att hösten ändå är rätt ok.

Ikväll ska jag mäta mig på några ställen på kroppen, kommer att göra det en gång i  månaden. Jättebra sätt att se om det händer nåt med kroppen även när vikten står stilla. Väga mig fortsätter jag göra en gång i veckan ett tag till.

Just det, promenader och motion har det blivit noll och intet av i helgen så det blir att ta nya friska tag imorgon.

Tjingeling!

Dålig dag idag

Igår var det tre veckor efter op och sista veckan stog jag still i vikt. Men det är helt ok, ibland gör man det.
Och jag har ändå mått så jäkla dåligt till och från ett tag nu, idag är en dålig dag.
Försökte vara snäll mot den underbara vän, som slagits vid min sida mot min depression, genom att säga att jag ska hålla mig från dom till jag får komma och hälsa på bebisen dom ska få närsomhelst. Men det uppfattades inte positivt så vi får se hur det går. Saknar honom redan...hans sambo också förstås.

Jag opades på en torsdag morgon, åkte hem fredag eftermiddag. Var pigg på kvällen och på lördagen var jag helt speedad, på söndagen lite lugnare. Nu är jag mest trött, får ju i mig minimalt med näring, jag motionerar(alldeles för lite)och dom här dagarna jag är deppig tar också på orken.

Efter operationen tar jag inte upp mina antidepressiva så bra så jag har fått munsönderfallande, dom borde fungera mycket bättre. Och jag är på uppåtgående i humöret...men det går sakta.

Här är en bild på min mage nån dag efter open, alla sex titthålen syns. Dom gröna märkena längre ner är efter fragminsprutor.


Idag har jag möblerat om vardagsrummet och torkat golvet där. Det är tungt att flytta runt möblerna själv när jag inte är i toppform. Vet inte än om jag är nöjd, men vi slipper sitta rakt innanför ytterdörren iaf

Gastric Bypass

Jag började "flyta" på modifast den 9 augusti inför operationen som genomfördes 6 september. Äntligen! Efter 2,5 år väntan.

Flytet gick oväntat bra, visst var jag sugen på att få äta och visst fuskade jag ett par gånger, men det flöt på bra.

Jag gick ner 9,5 kilo på fyra veckor, och det var jag nöjd med. Här i dalarna har vi, till skillnad mot dom flesta andra landsting, inget krav på hur mycket vi ska gå ner under flytet före operationen.

Den 5 september kl 10 på förmiddagen lades jag in på avd 44, Mora lasarett.
Jag skulle opas som nummer 2 på torsdagen, men helt plötsligt kom en uska och sa att jag skulle gå och duscha på en gång för jag skulle opas direkt. Hej och hå!

Gick bort till operationsavdelningen, där jag togs väl omhand av 2 manliga sjuksköterskor, den ena var narkossköterskan.
Jag fick lägga mig på britsen och fick infarter i armvecken, fotplattan ställdes in, övervakning kopplades osv. Så jag narkossköterskan att jag hade fått lugnande, kände att jag blev tung. Nu somnar du, gonatt sa han sen...så var jag väck.

Minns inte så mycket från uppvaket utom att dom absolut skulle ha mig att gå på toa...hehe, fick blodtrycksfall så jag fick åka kontorsstol tillbaka till sängen.

När jag påbörjade mitt flyt vägde jag 124,6, två veckor efter operationen(i förrgår)vägde jag 109,8